Gyllene sol

Det nya året började med en vacker soluppgång på andra sidan klotet. Har på känn att 2012 kommer att bli ett bra år.

Fullmåne

I kväll lyser månen rund

över Lund.

Fantastiska fantasi

"Åh, där är hon ju! Min lilla favoritsäl, hon är så söt! Jag måste krama henne! Hon är min sälmamma!"

"När jag drar svärdet blir jag Englands störste kung!" (Uppe på en stor jordhög, där fem minuter gått åt till att först omsorgsfullt borra ner det i jorden, om och om igen).

Så siktades plötsligt fiendeskeppen i skogen. "En garde!"

Djuren på Skånes djupark, ni som lever, ni äro överflödiga. Men tack för att ni finns, ändå. I ert sagoland, bland piratskepp, fartyg och kanoner.

Sagoslott

UB i Lund. Alltid inbäddat i grönska. En av de vackraste byggnader jag vet, särskilt på hösten.

Dånande hav

När det blåste upp förra söndagen samlades mängder med kitesurfare vid Gislövshammar på Österlen. Jag körde förbi - och fastnade. Önskar att jag hade ihärdigheten att ägna mig åt något som verkar så härligt. Kanske en dag ...

Kvällning

Skymningen sänker sig över "öijn". Från strandpromenaden i mitt älskade Visby.

Lycklig du är och säll

"Om bland tusen stjärnor
någon enda ser på dig,
tro på den stjärnans mening,
tro hennes ögas glans.
Du går icke ensam.
Stjärnan har tusen vänner;
alla på dig de skåda,
skåda för hennes skull.
Lycklig du är och säll.
Himlen dig har i kväll."

Av Carl Jonas Love Almqvist. Utsikt från mina föräldrars hus i Höör ikväll.

L'art

På Moderna museet i Nice, Frankrike.
Vid Promenade de Anglais.

Vart ska jag gå?

Alice i underlandet frågar kaninen: ”Vart ska jag gå?”
Kaninen svarar: ”Det beror på vart du vill komma…”

Vart vill du komma? Och var hamnar du om du fortsätter på den väg du går nu?

Utan att vara tillfrågade är vi alla utkastade på en livsresa. En resa med tydlig början och ett tydligt slut – och vårt uppdrag är att göra tiden däremellan till något meningsfullt. Pilgrimsvandring är ett sätt att göra detta stora och oöverskådliga och stundom obegripliga, hanterbart och gripbart. Pilgrimsvandringen är vår livsvandring i miniatyr. Att vandra, dag efter dag, är att lära sig något om livets villkor med fötternas hjälp.

Det handlar om uppbrott, vandring och mål.
Uppbrott – för att komma någonstans måste man lämna något annat. Man måste lämna det man känner till för att ge sig ut i det okända.
Själva vandringen handlar om att vara på väg. För att komma någonstans måste man vara i rörelse. Den som slår sig till ro vid vägkanten kommer ingenstans.
Målet – det är detta som avgör riktningen, det är detta som är kompassen och det som kan hjälpa oss att avgöra vilken väg vi ska ta när vi står inför vägval.

På ett papper i Jakobskyrkan i Stockholm i somras, under en utställning om vandringsleden El Camino de Santiago, som jag funderade på att gå. Hittade min handskrivna lapp häromdagen och tycker att budskapet är rörande vackert.

Bilden tagen en tidig morgon i september 2009, på väg till Arzua från Lavacolla. Njöt av den ljuvliga gryningen med dimhöljda ängar och åkrar. Ett par timmar senare började fötterna krångla och jag gick vilse och gick för långt. Det blev den tuffaste dagen fysiskt, men det blev också min "mirakeldag" där jag fick möta fantastiska människor som på olika sätt nuddade mitt hjärta.

Skymning från en bil

Skogen

Hemma i Höör igen efter ett år i Stockholm. Ser fram emot att få bege mig ut med kameran i skog och mark igen! Men tills dess ett bildspel. Rose-Marie Nilsson Erwe, en duktig fotograf från Höör, vill påminna om naturens värde i våra liv. Hon menar att även bilder av naturen, inte bara upplevelsen av den, kan frigöra ”lugn och ro-hormonet” oxytozin.
Vackert.

Gotland

Ingen sommar utan Gotland. Här blåeld vid Holmhällar.

Knoppar

Lördagspromenad på Norra Djurgården. Knoppar på träden, ljusgröna grästuvor med blå blommor i, snödroppar, en häst, en anka som dök som en vettvilling där det var strömt och en häger som stod och tittade vid vassen.

Hörs inte

En kvinna talar på Sergels torg. Inne på tredje timmen.
Inte en enda person lyssnar.

Bitter

Satans järnvägar! Hur svårt ska det vara att boka en biljett Stockholm-Höör med SJ? Har suttit två timmar i söndags kväll, två timmar igår och två timmar idag och ännu har jag ingen biljett. Ringde 0771-757575 för exakt en och en halv timme sedan. När jag äntligen kom fram och förklarade att jag får ett felmeddelande varenda gång jag försöker betala, och att jag testat att boka både ospecificerat, handikapp-plats, tyst kupé, fönster, bord, djurkupé, gång, familjevagn och allt vad det heter, svarar tanten: "Men vad konstit hörru, jag få' samm meddelnde ja" (någon norrländsk dialekt), "jag ska kontkta säljstöde', vänt lite". MEN SÅ KOPPLAR HON BORT MIG! Jag blir alltid, ständigt och jämt, bortkopplad! Det bara tutar i luren. Linjen är död. Varför, Gud? Blir alla andra också bortkopplade eller är det bara jag? Om alla blir det, hur är det tekniskt möjligt? Vad är det som är fel i deras växlar? Eller sitter knapparna fel så att tjänstemännen på statliga myndigheter alldeles för lätt kan komma åt lägg på-knappen av misstag? Var upphandlar de sina telefoner? Eller lägger de på med flit? Kanske sitter hon och skrattar åt mig, när hon "råkat" lägga på. "Ooops."

Jag får ringa upp igen, sitta ytterligare 20 minuter i luren och stirra in i min datorskärm. Springer in i tvättstugan och rafsar ner käderna i en påse och tillbaka till luren, bara för att inse att jag hade kunnat lägga mig och sova i torkskåpet innan världens sävligaste mest liktgiltiga mansröst behagar dyka upp. Han bryr sig inte ett smack om att jag blivit bortkopplad och fått vänta. Han förklarar att jag bara kan boka till Hässleholm på nätet, det går inte att boka ända fram till Höör längre. "De e nåt konstigt i bokningssystemet där nere".
- Men jag kan ju välja Höör som destination på er bokningssida på internet! Hur ska jag veta att jag inte kan boka mer än till Hässleholm? Varför finns Höör fortfarande med om jag inte kan boka dit? Hur kan jag ens få en prisuppgift om det inte går?
"Nä, du har nog lite sämre med att få reda på det", svarar han.
LITE SÄMRE MED ATT FÅ REDA PÅ DET? VAD ÄR DET FÖR SVAR?
"Det är danskarna som har fel i sitt bokningssystem."

Lille vän, danskarna har inte "fel i sitt bokningssystem"! Kan det kanske vara så att danska DSB (som vann upphandlingen om tågtrafiken upp till Växjö och som nu driver Skånetrafiken istället för SJ) och ni inte lyckats skaka hand? Nä, nä, det är danskarnas fel. Det är svaret jag får. Livet består av ständiga frågor, inga svar och imbecill kundservice.

Åååå så glad jag är över att SJ inte får sälja sina torra bullar med brun illaluktande sallad för 89 kronor på den sträckan längre.

Väder

Efter världens vackraste och lilarödaste solnedgång började det snöa ikväll. Gick genom stan och kisade och njöt. Och så tjuvlyssnade jag på tre killar från Västerås som var i Stockholm för att gå på konsert. De konstaterade att Västerårs är ett Sverige i miniatyr.

22/2

Midnatt på Eriksbergsgatan. Molly och E.M.D. har just gått vidare till Globen. Snönflingorna lätta som fjädrar. Ljummet och tyst.

Ibland måste man slå till

När jag var liten fick jag en "elefantnalle" av min storasyster. När hans ögon trillade av, för min kärlek tärde på den, sydde mamma dit nya i form av gula knappar. Elefanten finns fortfarande kvar, på en hylla i garderoben i mitt föräldrahem. Sedan dess har jag älskat elefanter. Och sedan jag upptäckte Svenskt Tenn för ett antal år sedan, har jag sneglat på den här lampskärmen varje gång jag gått förbi butiken på Strandvägen. I dag slog jag till. 520 kronor. Den lyser upp hela mig.
(Bonus: upplevelsen av paret framför mig i kassakön, som köpte ett halsband för 8 000 kronor. "Ja visst, vill du ha det så...", sa mannen till kvinnan när hon provade det.)

Nu vill jag köpa mer av Svenskt Tenns grundare Estrid Ericsons vackra elefanttyg. Jag skulle vilja sy gardiner, kuddar, löpare... Men eftersom det kostar 740 kr/m väntar jag lidt...

Ypen famn

Himmel på väg till Etnografiska museets utställning om trafficking i lördags. Under molnen Djurgårdsbrunnsvikens isbelagda vatten.

Visste du att tjeckisk-tyska gränsen kallas för Europas största bordell? (Det var jag själv lyckligt ovetandes om.) Eller att bildtexten till ett foto på ett vanligt hyreshus i Norsborg utanför Stockholm lyder: "En lägenhetsbordell i det här huset upptäcks när det blir bråk bland sexköpare som köar i trappan och ut på gården. Under fem veckor identifierar polisen 510 sexköpare"?

På väggen bilder på hyreshus över hela landet, där polisen slagit till.

Hursomhaver barnen kär. Ibland är livet svårt, även utan trafficking. Istället för att skriva att det alltid finns ljus bakom molnen eller något anna smörigt och självklart, avslutar jag med några av mina favoritrader från Ainbusk.

Gunatt, gunatt ti lätn u stäur kring haile oe land
Dagen jär yvar u nå gar vörr ti dråimars land
För imårgå jär en nöiar dag u ja undrar va han kan gi
Ska de bläi en fäinar dag de jär ingen sum kan se
Men däu kan möit mig han ypen famn

Lyssna här.

Gryning

Promenad runt min älskade Tollerupssjö, där bryggorna andaktsfullt väntar på fötter i tjocka kängor och ljudet av flugfiskelina. Några fåglar kvittrade och flög mellan träden, och bäcken porlade en bit bort.
Snart är det faktiskt vår.