To be still

En kille sitter och mediterar på Stockholms central, mitt bland alla rusningstrafikanter. (Gjorde reklam för nåt meditationscentrum, kanske sitter han egentligen och tänker på vilken film han ska hyra på Videomix senare, vad han ska göra för mat när han kommer hem eller hur han ska lirka loss den där bruttan från igår. Oavsett vilket är det coolt.) Jag vill också kunna vara stilla när allt runtomkring är kaos.

Underbar dokumentär

Hotelldirektör Maja Nyblom. Foto: Jörgen Arrebäck (taget från svt.se/.../1/c6/85/68/76/klar_palacehotell.jpg)

"Gästerna betyder allt för mig, jag älskar dem allihop. Och snart är man 93 år, det är inte klokt. Arbete betyder hälsa och välstånd sa di förr. Arbete och danse, det är det bäste, då håller man sig frisk. Tror jag. Man ska skratta och va' gla".

Maja Nyblom drev Hotell Palace i Hultsfred fram tills hon var 94 år. Hon avled i maj i år. Tre dagar tidigare svängde hon på de lurviga på dansbanan. Se denna helt underbara dokumentär om en helt makalös människa som fram till hon dog städade, bäddade sängar, checkade in gäster och lagade hotellfrukostar. Alldeles ensam. Jag grät så jag trodde jag skulle dö. (Men så har jag också alltid älskat känslosamma dokumentärer. Ratade som åttaåring tecknade filmer och satt istället och tittade spänt på serien "Goda Grannar". Följde på helspänn hur kameran filmade Iris och Helge. Iris ensam i soffan i den mörka hallen. Ledsen. Helge ensam vid det tjocka furumatbordet. Ledsen. Helt sinnes, naturligtvis. Det svenska mörkret och den stillsamma vardagen har alltid berört mig ända in i benmärgen på någon konstig vänster.)

"Palace Hotell" är av de absolut bästa dokumentärer jag sett. (Får nog dela förstaplats med "Rebel Music - the Bob Marley Story". Se gärna den också! Njutning för själen indeed.)

Är övertygad om att alla har en roman att berätta.

KLICKA HÄR FÖR ATT SE MAJA NYBLOMS. Vilken krutgumma...

Spänning...

... kan vara att betrakta pippifåglar.
Min lille systerson Emil, fyra månader, tittar med stora ögon. Så även mostern.

Tollerupssjön

Paus från datorskärmen. Promenad vid Tollerupssjön i Höör. Otroligt vackert.
Inom kort har jag mitt examensarbete i juridik i handen. Kan redan känna segerns sötma... sweet.

UB

Trappan utanför Universitetsbiblioteket i Lund. Inte förrän UB omfamnas av röd murgröna är det höst på riktigt. I love Lund.

Words of wisdom

Får snart finbesök från Östergötland och håller därför på att städa. Hittade ett gammalt vykort med några visdomsord från Søren Kierkegaard:

"Livet måste levas framåt,
men kan bara förstås bakåt."

God natt från Höör.

Bullar

Var idag inne på 7 Eleven för att handla senaste numret av Veckans NU! för att läsa om Britney (stackaren) och Mel B och alla di andra. Där sålde de två kanelbullar för 15 kr och fyra för 25. Mittemot, utanför Espresso House, stod en stor skylt på marken som gjorde reklam för kanelbullens dag den 4 oktober. Megabild på en bulle och texten "Kanelbulle 22 kronor" på en stor röd stjärna.

Fick plötsligt en flashback till hela uppväxten och alla tågresor med SJ, där personalen glatt hälsade resenärerna välkomna till bistron: "Idag serverar vi kaffe med kaka för endast etthundrafyrtionio kronor. Vi har även dagens husmanskost med valfri dryck för bara fyrahundrafemtio kronor." Dryg som jag kände mig gick jag in på Espresso House och frågade om det ingick kaffe i priset på 22 kronor eller om det verkligen bara var en bulle skylten gjorde reklam för.

Det var bara en bulle.

"Ska 22 kronor för en enda kanelbulle vara billigt?" frågade jag då.

"Nej, billigt är det verkligen inte", svarade killen.

Jag förstod ingenting. Gick tillbaka till 7 Eleven och köpte Aftonbladet med Klick! för att även läsa om Marie Picasso och hennes sjukdom.

(Har någon lust att lära mig hur man frilägger en bild i Photoshop är det för övrigt bara att höra av sig. :-)

"alberto morrocco paints bluebirds but he colours them green"

Lyssna på den här 17-åriga tjejen. Hon spelar piano och gitarr fantastiskt vackert och sjunger så man ryser i hjärtat. Inspelningskvaliteten är inte den bästa, men lyssna på texterna.



Så här skriver hon om sig själv på sin sida. Riktigt bra.

i am jose and i'm seventeen
i like winter and coats and scarves
i'm not a horrible person
and i enjoy hobnobs and laughing
though probably not together cos that could get messy

nothing is beautiful or ugly
in itself,
beauty lies
in the beholder's eye.
the more a thing attracts
the lovelier it seems

- bihari, the satasai

small talk is banned. don't ask me how i am because that is a waste of a comment. just tell me if you have ever seen a ghost, or what your desert island disc would be, or what you'd do if you were invisible, or what colour coat you are planning on buying for winter, or the last thing you thought before you went to bed last night. or anything that you desire. i would like to know it all :)

Hööstpromenad

Går ofta promenader här himma i Höör, så ock idag. Då fick kameran följa med. Men till min stora besvikelse var nästan alla hagar tomma på djur. Förra veckan stod jag och samtalade med 40 kor en lång stund. I den här hagen fanns länge också en gris som jag brukade hälsa på. Men så en dag när jag gick förbi förra året så hade hans bås brunnit upp. Nu finns det ingen gris mer. Väggen där båset fanns är svart från röken. Jag undrar vad som hände.
(Jag börjar också undra lite varför jag har den här bloggen. Jag är ingen åsiktsmaskin och lämnar inte heller ut detaljer om killars sms till mig. Inte för att jag får så många, men ändå. Det är rätt så kul att läsa om. Klicka på Mary som älskar skvaller" i länklistan till höger och läs om hennes dejt. Hur kul som helst. Till then: Challes höstpromenad continues... :-)
I love kastanjer. De är så vackra. Minns när jag gick på dagis och vi gick i stadsparken i Lund och plockade fickorna fulla. Hemma satte man tändstickor i kastanjerna och gjorde små djur av dem. Those were the days...
Kylig men vacker kvällssol. Har alltid älskat hösten mest av alla årstider. Det känns som man är "hemma" på något sätt. I hösten. "Klorofyll är det ämne som ger växter deras grönafärg. Ämnet spelar en avgörande roll i växternas omvandling av solljus till energi genom fotosyntes. Klorofyllmolekylerna deltar inte i själva reaktionen utan fungerar som en sorts ljussamlande antenn." (Wikipedia).

Nakenchock!

Inte riktigt... men väl chockerande. Har hittills bara läst i DN om de nya ryska skolböckerna, som i tidningen kallas "Kremls beställningsverk om historien". Fruktansvärt! Vågar knappt tänka på vilka förödande konsekvenser hjärntvätten kan få för världshistorien. Jag hoppas att fler tidningar tar upp detta.

Artikeln "Stalins terror försvaras i Putins nya skolböcker"

Efterföljande debatt "Historiens makt"

På soptippen...

... i Höör hittar man ett gäng som räddats från att hamna i återvinningscontainrarna.

Sommarstugan

Spegelblank sjö. Svärmar med mygg, lommen som sjunger och en massa nyss ilagda kräftburar (i ett icke-planerat totalt ologiskt mönster som man bara kan drömma om att komma ihåg på morgonen).
Medan vi sover kryper de små liven in i burarna. Nio centimeter, annars åker de i igen. (Roligt att fiska, däremot kan någon annan få äta upp dem. Väntar fortfarande på dagen då jag ska vakna upp och vara vuxen och dricka kaffe, vilja njuta av en fin likör - och gilla att sörpla inälvorna ur kräftor).

Fri som en fågel

Var och såg Rasmus på Luffen på Friluftsteatern i Gamla Linköping. Jag och en massa barn. De skrattade så de höll på att kikna åt fröken Hök som skulle ge Rasmus pisk för att han sprungit in i henne av misstag när de andra barnhemsbarnen slängt ett lakan över hans huvud. Jag försökte tycka att det var lika roligt. Men det är bara att inse att humorn har förändrats sedan då (vissa insikter skall komma till en del människor sent i livet). Hursomhaver så var musiken bra.

Se på luffarn som går där på vägen. Se på luffarn Guds lille fyr.
Så snart som det blir vår går han ut och går
för att söka sig äventyr.

Han går så långt som vägarna räcker.
Han har en oro och en längtan i sitt blod.
Och när som sola skin då far vanvett i 'n,
det är det som ger honom hans mod.

Han vill va fri som en fågel, fri som en fågel
och då är det som nånting ropar: Kom!
i hans galna luffareblod.

Gåshud

Blev i går introducerad till Paul Potts, som deltog i ett brittiskt underhållningsprogram på tv - en sorts talangjakt. En blyg telefonförsäljare som, enligt honom själv, hela sitt liv kämpat med sitt dåliga självförtroende. Klicka - och få gåshud.

Greetings from Astrid

Astrid Lindgren är och kommer alltid förbli min idol. Det som ligger mellan raderna är magiskt. Vassegod, några citat ur en nyinköpt bok:

Ronja Rövardotter
"Skogen hade de talat om. Men inte förrän hon nu såg den så mörk och underlig med alla sina susande träd förstod hon vad skogar var, och hon skrattade tyst bara för att älvar och skogar fanns. Hon kunde knappt tro det, tänk att stora träd och stora vatten fanns och var levande, måste man inte skratta då!"

Pippi Långstrump
"Om ni skulle ta och gå hem nu", sa Pippi, "så att ni kan komma tillbaka igen imorgon. För om ni inte går hem så kan ni ju inte komma tillbaka. Och det vore synd."

Madicken
"Sen kommer skyfallet. Med blixt och dunder och brak så att de kippar efter andan, ett så ursinnigt åskväder att mamma bleknar och Lisbet illtjuter av skräck. Madicken är också rädd, visst är hon rädd, men under den rädda Madicken finns en annan Madicken som sitter där och ryser av hemlig fröjd över att nånting kan vara så hemskt och så vackert och så farligt och härligt. Om igen känner hon livet i sig."

Vi på Saltkråkan
"Men så var det Pelle, hur skulle det gå för honom? Hur skulle livet bli för en som kunde ge sig till att gråta för att folk såg ledsna ut i spårvagnen eller för att han hade mött en katt som såg ut att inte ha någonstans att bo. Detta ständiga bekymmer för att någon människa eller någon katt eller någon hund eller någon geting inte var tillräckligt lycklig, hur skulle han orka med det i längden? Och alla andra besynnerligheter som han grubblade över! Varför det sjöng i telefontrådarna så att man ville gråta när man hörde det, och varför träden susade som om de sörjde över någonting och hur det kom sig att havet brusade så dystert, var det för alla döda sjömäns skull, frågade Pelle med tårar i ögonen. Men han kunde vara glad på sitt eget besynnerliga vis också."

Hässlehåla

Toalett på Hässleholms centralstation. Kommentar överflödig. Välkommen.

En kanna Pimm's

Jo då, vimmelfotograferna är ute efter mig, så är det. ;-) Här på Stora torget i Linköping med världens bästa fotografer: Carolina Byrmo och Ola Axman (eller Axwall, enligt Vimmelkillen). Efter bilden delade jag på "en kanna Pimm's" med en kollega. Det var verkligen en kanna. Har heller aldrig sett så stora frukter. Tänk dig ett päron delat i två delar. Och så tryck ner det i glaset. Helt sinnes.
Lärdom av kvällen: 1) Pimm's är inte gott. 2) Sushi är inte värt besväret.

"Det heter bangolf!"

Ingen sommar utan minigolf heller. I trevligt sällskap och på slitna gamla filtmattor. Förstås.

Jag är moster!

Måndagen den 9 juli blev jag moster till lille Juan Emil. 49 cm lång och 2,9 kilo. Helt underbar.

Visby i dimma

Ingen sommar utan Gotland! (Ella'?) Tog en spontantur till Visby i helgen. Två dagar, flera hundra millimeter regn - och bara dimma!
Utsikt från min favoritplats Galgberget. St Görans ruin i diset. Av havet syntes inget.
Regn i spindelnät.
Gränderna lika vackra som alltid.
Kalkstenshus.